Jag bara rullar fram (allt om rullstolen)
Som jag har skrivit i något inlägg ner så sitter jag i rullstol om dagarna för att jag inte kan gå eller stå längre stunder. Alltså, jag KAN ju gå, men bara inte i den utsträckningen man ska kunna göra för att kunna ta sig överallt man behöver under en dag. Sedan vill jag också förtydliga att jag inte sitter i rullstolen för att det är bekvämare eller för att jag är lat. Om jag fick välja skulle jag kasta ner den för ett stup för att slippa se den igen, men just nu fungerar det inte riktigt så. Hade jag inte haft rullstolen hade jag inte kunnat varit i skolan lika mycket som jag är nu, för även om benen inte bär mig, gör rullstolen det.
Är gladare än jag ser ut, men man måste ju vara vouge när kameran kommer fram.
Rent praktiskt fungerar det faktiskt rätt bra i skolan! Jag har ju mina underbara vänner som skjutsar mig när mina armar gör ont och håller upp dörrar åt mig (även fast vissa är lite drömmare av sig så att de glömmer att jag kommer och släpper dörren, blink blink) och är allmänt snälla mot mot liksom! Tycker om dom jättemycket!
Om vi ska gå in på hur jag fick rullstolen så ska vi väl börja från början. Vårterminen i nian hade vi massor med aktiviteter som krävde mycket gående och stående (riksdagen och kolmården) så då fick jag låna en rullstol, men fick lämna tillbaka den sen. Nu i höstas blev allt värre i knäna och fotlederna så då bad vi om att få en rullstol som jag kunde ha hemma hela tiden, och efter lite om och men åkte jag och pappa och hämtade den hos sjukgymnasten på barn i Västerås. Eftersom att dom inte vill att man ska bli sittande för länge (för ens eget bästa) så får man gå på uppföljning hos sjukgymnasten för att se att allt är bra.
Vissa har frågat om jag inte skäms när jag åker runt i skolan till exempel, och nej, det gör jag inte. Visst kan det vara jobbigt ibland när det är obvious att folk stirrar, men annars tror jag att de på min skola som vistas där jag är har blivit rätt vana. Mitt tips till alla er som egentligen skulle behöva åka rullstol, men inte vågar: GÖR DET! Oj, det där lät aggressivt, men det är DU som behöver det och ta din egen hälsa före andras blickar och fördomar. Det är liksom "They see me rollin', they hatin'".
Sedan så är det ju inte bara negativt med rullisen, liksom mina armmuskler har blivit x10, hur bra är inte det!? Här kommer superstarka Jessica, så flytta på er.
Rulla på mina vänner, vare sig det är med rullstol, eller om ni bara gillar att ligga på golvet och rulla fram.
Älskade det här inlägget och ditt sätt att se på det =)
// Ellen