Trött och mosig, men jag lever!
Natten till idag bokstaveras ren och skär smärta. Hade så himla ont, framförallt i höfterna. Hade problem med att hitta en sovställning som var mer eller mindre skön att ligga i. Gick inte särskilt bra. Kunde inte ligga på sidan = höfterna dog, kunde inte ligga på mage = höfterna dog, kunde inte ligga på rygg = höfterna dog. Så, trött är jag allt nu, men lyckades ändå somna tillslut.
Jag vaknade runt lunch idag och lyckades få i mig lite potatismos och köttbullar. Är svullen på vänster sida efter sprutorna i käken, så jag kan inte öppna munnen så mycket, så köttbullarna fick jag dela 4 gånger för att få in. Fingrarna börjar äntligen återfå sin form, igår kunde jag inte räta på dom överhuvudtaget, men nu känns dom bättre. Har till och med tagit en dusch! Vi trixade in min skrivbordsstol i duschen och där satt jag, det var bökigt, men det gick. Höfterna tillåter inte så mycket belasning än och jag kan knappt ta mig från vardagsrummet till toan, men det känns mycket bättre än igår!
Var jätteledsen igår kväll och skrek till mamma att "JAG ALDRIG MER TÄNKER TA NÅGRA JÄVLA KORTISONSPRUTOR". Men självklart kommer jag att göra det, det gör så att smärtan kan nästintill försvinna i ett par månader. Det hjälper inte alltid eftersom att jag har överrörlighetsproblematik inblandat i detta, det är himla svårt att förklara, men för det mesta hjälper det och jag blir rörligare.
Vet inte riktigt vad som hände denna gång eftersom att jag hade otroligt ont när jag vaknade och behövde få morfin, har aldrig behövt det förut, och tror jag inte haft så ont hemma efteråt heller. Förhoppningsvis blir jag bättre och smärtan lär släppa inom några dagar och jag kommer vara som ny igen i stora delar utav kroppen. Vill man vara fin (smärtfri) får man lida pin.
Ligger nerbäddad och gosar med hundarna (hittade bara bild på tjockisen här ovanför).
Att du lyckades somna i alla fall är ju guldvärt! Trots detta outhärdliga som du känner så är det ändå bättre och bättre kommer det att bli, det är ju så bra att du kan säga det rakt ut och se att det blir just bättre.
Apropå det du käkade, vad är din favorit maträtt? :)
Jaha, åhnej! Du fick ondare när du vaknade igen? Ja du, jag önskar att man kunde göra något för att bota hela grejen. Och inte bara behandla. Kära du! Massa kramar om dig. Skänker all min styrka till dig!
SVAR: Jaha! Förlåt, jag antog att du hade opererat dig. Ber om ursäkt för att jag inte såg det självklara i ditt inlägg, hehe :) Jag förstår. Okej! Hoppas inflammationen lindras nu.
Vad glad jag blir att du mår bättre, fina du! Jag vill verkligen sprida lycka och värme, för det behöver alla. Speciellt de som känner sig svaga men egentligen är starkaste i världen! Jag vill bara väl och jag önskar verkligen dig all lycka igenom vad som än händer. Du kommer att klara vad du än ger dig in på! Vi känner inte varandra, absolut, men jag väljer att se dig ändå. Jag känner att du ska bli sedd för du är nog en stark inspiration för många andra i liknande situationer, eller även i helt andra situationer som t.ex. jag. När du beskriver hur du känner dock och upplever saker kan jag verkligen känna mig så träffad, det är ganska häftigt kan jag tycka. Med tanke på hur olika orsaker vi har. Du förtjänar allt i dina vackraste drömmar! Kram, Jessica!