Jahaja, äntligen jullov. Kan knappt fatta att jag redan har gått en termin på gymnasiet. Alltså va!? Vart tog tiden vägen? Hela hösten är som en enda stor dimma för mig tyvärr. Det som skulle vara början på något nytt, något bättre, blev bara pladask pannkaka. Har ju hur som helst träffat massor utav underbara människor men jag blir ledsen för att jag inte har kunnat vara jag till 100%. Egentligen är jag ju supersprallig och vill vara med människor hela tiden men orken finns inte. Som tur är så har jag valt rätt människor här i livet som jag alltid vet vart jag har, och dom vill vara med mig fastän att jag kan vara tjurig och lättirriterad. Dom är fan värda en applåd.

 

Jaja, jullov då. Vad kommer hända? Jo jag kommer åka skidor förhoppninigsvis och gå ut och gå och träna upp mina muskler, träffa mina goa vänner men först och främst vila upp mig utan skolstress som ligger och gnager i bakhuvudet. Efter jullovet har jag praktik i en månad så då behöver jag inte tänka på skolan heller, men jag är faktiskt lite fundersam på hur det ska gå. Jag ska vara på ett äldreboende och jag vet ju inte alls hur det kommer vara. Jag vill också göra allt som mina klassisar kommer att göra och inte bli ojad med och "Det där kan du väl inte göra". Jag förstår ju omtanken men jag vill ju så mycket. Jag vill göra allt och lite till.