Jag har ju inte skrivit något om nyår än, men när klockan hade slagit 12 sa jag till min mamma "nästa nyår vill jag må bra". 

Detta år har varit tungt på alla sätt och vis, kroppen har bara blivit sämre och sämre och på grund utav det så har allt annat i livet bleknat och liksom suddats ut. Varje dag, varje timme är en kamp, och att kämpa hela tiden är så himla jobbigt. Ska jag behöva kämpa såhär resten utav mitt liv? Det känns mörkt. Jag vill ju leva livet fullt ut och göra och uppleva allt som går, men jag kan inte. Det är inte så jävla lätt att "göra det bästa utav situationen" jämt. Att hela tiden känna sig begränsad och veta att om jag gör det här så kommer jag inte kunna göra något annat på tre dagar, och kommer jag ens kunna göra det? Tröttheten som aldrig tar slut och piggheten som aldrig kommer, att liksom leva i ett konstant töcken utav smärta och trötthet. Att vilja så himla mycket så att det gör ont i själen, men hela tiden veta att det inte går.

Att det blir ett nytt år känns ändå skönt, som en nystart. Mitt nyårslöfte blir att göra 2015 till ett bättre år än skitåret 2014.