Just nu har jag sådär slå-i-väggen-skrika-i-kudden-ont och det värsta är att jag inte kan komma bort ifrån det. Vart jag än går och hur jag än gör så kommer det att göra såhär ont. För majoriteten utav er som läser kanske inte förstår hur det kan göra så ont, och ni kanske undrar om det verkligen gör så ont, "överdriver hon?". Jag förstår er, ni kan aldrig känna mina känslor. 

 

Jag hatar när man får så ont att det enda man kan göra är att knyckla ihop ansiktet och gråta. Jag vill inte, vill inte, VILL INTE. 

 

Det gör för ont att skriva, så det blir inget mer nu.