Dagen på Astrid Lindgrens barnsjukhus

 
Okej, dagen idag har varit snurrig, utmattande men ändå positiv. Min läkare ville ha en second opinion på mig så fick träffa en utav Sveriges mest erfarna barnreumatologer idag då. Han kom fram till precis samma sak som min läkare redan har gjort, och det är väl skönt. Tänker inte prata några diagnoser än innan det är helt färdigställt men som det ser ut nu så har jag 1 eller 2 sjukdomar till, båda smärtrelaterade.
 
Det känns rätt skönt ändå att vi är på rätt spår och att jag slipper gå att fundera på vad det är för fel med mig. Om jag bara inbillar mig eller om det verkligen finns på riktigt. "Det här finns på riktigt och du är verkligen ingen hypokondriker" sa min läkare. Då kände jag mig 7 kilo lättare, allt är inte bara i mitt huvud.
 
På medicinfronten ska vi vänta en sväng tills kortisonsprutorna släpper i rygg, höfter osv. Då ska jag förmodligen få börja med en medicin som heter Orencia. Den tar man i dropp på sjukhuset tyvärr = jag kommer missa ännu mer skola. Men jag måste ju ta chansen. Kan det hjälpa mig är det ju värt det. Det här blir då min fjärde biologiska medicin i raddan.
 
Jag sov både dit och tillbaka och blev helt förvånad när jag vaknade i Västerås. Hade packat med mig kudde och filt i bilen så jag hade det rätt bra! Sov mig igenom när pappa blev nervös i Stockholmstrafiken också, rätt skönt (han kommer bli tjurig när han läser detta, hehe).
 
Men nu ska jag i alla fall skriva klart min uppsats om vårat behov utav mat och vätska samt hur man ska behandla äldre personer som inte har någon aptit eller om de har demens. Min sista dag i skolan är imorgon i alla fall, eller vi har bara avslutning på morgonen och sedan lite mys i klassrummet. Lillebror slutar idag och han kommer reta mig så hårt när han kommer hem. Jaja, han har 4 1/2 år kvar i skolan, jag har 2 1/2, får väl retas tillbaks med det då.

Kommentarer:

1 Freja:

Ja du där känner jag igen mig... Vilken läkare fick du träffa? Jag har träffat Karin, Anna-Karin och nån hemsk överläkare som jag tror hette typ Mats. Karin Palmblad är min vanliga typ. Respekterar om du inte vill säga men är nyfiken på vilka andra sjukdomar ni överväger, är så desperat att hitta något som stämmer på mig...

Svar: Mejla mig på [email protected] så kan vi prata mer.
Jessica, 16

Kommentera här: